Elefantupploppet i Skänninge inträffade den 11 augusti 1806 under Olofsmässo-marknaden. Den preussiske direktören Jean Baptiste Gautier anlände till staden med sitt menageri, vars huvudattraktion var en ung asiatisk elefant – den första som någonsin satt sin fot i Sverige.
Elefanten inhystes på andra våningen i Skänninges rådhus, där den visades upp för allmänheten mot betalning. Biljettpriset ansågs emellertid vara för högt av många besökare, vilket ledde till irritation och missnöje bland folkmassan utanför rådhuset.
Situationen eskalerade snabbt; trängseln ökade och snart utbröt våldsamma upplopp. Folkmassan började kasta sten mot rådhusets fönster, och slagsmål uppstod mellan marknadsbesökare och stadens styrande. Borgmästaren träffades av en sten i huvudet, och flera personer blev instängda i rådhuset.
Efter en stunds belägring ingrep komminister Sundelius från Heda och lyckades dämpa de spända stämningarna något. De instängda släpptes ut, varpå allmogen tog över rådhuset och beskådade elefanten utan att betala inträde.
Under dagen spreds rykten om att upploppsmakarna trakasserat ståndspersoner och hotat att bränna ned staden om rättsliga påföljder skulle följa för våldsamheterna. Militär kallades in, och lugnet lade sig över återstoden av marknaden i Skänninge 1806.
Denna händelse har senare skildrats i romanen “Elefantupploppet i Skänninge år 1806” av Gunnar Nirstedt, där han utifrån dokument, vittnesmål och domstolsprotokoll från tiden skapar en brokig berättelse om vad som verkligen hände.
